Nu ställer Pensionsmyndigheten krav på att konsulter ska ha tjänstepension för att få uppdrag av Pensionsmyndigheten.

Jag tycker inte att det är myndighetens sak att bestämma hur en företagare skall använda sina inkomster. En företagare har ju olika möjligheter att ta ut ersättning ur sitt bolag och är utan tvekan den som bäst kan avgöra vilken lösning som är lämpligast.

Tjänstepension, aktieutdelning, direktpension är alla olika sätt att lyfta inkomst. Man kan antingen välja att ta ut all ersättning som lön eller att ta ut en lägre lön och lägga mellanskillnaden på en tjänstepension. Den allmänna pensionen liksom sjuk- och föräldrapenningen påverkas ju av storleken på lönen man lyfter så det gäller att tänka rätt.

På många företag har man möjlighet att omvandla delar av sin lön till pensionspremie. Samtidigt avråder man oftast anställda som har en lön under 8,07 inkomstbasbelopp att löneväxla eftersom det resulterar i att de förlorar andra förmåner.

Jag skulle vilja att Pensionsmyndigheten visar lite beräkningar där man jämför effekterna av uttag av en högre lön med uttag av lägre lön + tjänstepensionspremie.

Det finns arbetsgivare som kompenserar sina anställda med högre lön just för att de inte erbjuder tjänstepensionsavsättningar. Det är sedan upp till den anställde att välja om han vill spara eller konsumera den extra lönen.

Hur ska den som väljer att spara i privat pensionsförsäkring istället för tjänstepension göra? Kommer han eller hon inte längre att kunna få några uppdrag för Pensionsmyndigheten? Hur har ni tänkt?

Är det Pensionsmyndigheten sak att bestämma hur man skall spara?

photo credit: Facepalm via photopin (license)

Förbered dig inför semestern! Gör något bra av regnet och kylan!

Kolla igenom din ekonomi nu, så kan du ligga lugnt i hängmattan resten av semestern.

Tänk igenom vad du har för sparmöjligheter. Vilka skulder har du? Gör en inventering och fundera över alternativen.

Jag pratade precis med en person i 50-årsåldern som hade varit inne på vår hemsida och gjort pensionskollsberäkningen (klicka på länken och gör den du nu med!). Det visade sig att det inte lönade sig för henne att spara i avdragsgill pension. Däremot betalar hon dyra räntor för sina lån samtidigt som hon har ekonomiskt utrymme för regelbundet sparande.

Det kan ju låta konstigt att prata om skulder när man tänkt sig prata sparande. Men – vad man inte alltid tänker på är att den högsta riskfria förräntningen man kan få på sina pengar är att man gör sig av med sina dyra krediter. Det är inte ovanligt att man betalar 15 % i ränta på ett lån. SEBs ”Enkla lånet” eller Swedbanks ”PrivatlånDirekt”, Blankolån, avbetalningsköp eller ett billån har ofta räntor mellan 8-10%.

Kontrollera alltså dina skulder och amortera de dyra lånen innan du ger dig in i ett nytt sparande. Det betalar sig oftast bäst.

Photo credit: Quebec Summer 2010-16.jpg via photopin (license)

Det slopade pensionsavdraget gör att allt fler väljer att avstå lön för att få pengar insatta i en pension.

Jag har tidigare skrivit om löneavstående under rubriken Är löneavstående bra eller dåligt för dig?

Det finns emellertid ytterligare några saker som jag tycker man skall tänka på.

Flera fackförbund och arbetsgivare rekommenderar att pengarna sätts in i den ordinarie tjänstepensionen. Jag tycker emellertid att det finns flera skäl till att kräva att avsättningen skall göras till ett separat konto, skilt från den kollektivavtalade tjänstepensionen. Det ena är att man måste kunna kontrollera att avsättningarna görs rätt. Det andra är att man kanske i framtiden inte vill ta ut sitt löneavstående på samma sätt som man tar ut sin tjänstepension.

Dessutom tycker jag inte att man ska acceptera ett löneavstående om det innebär att tjänstepensionen blir lägre. När du och din arbetsgivare gör upp om löneavstående måste du dokumentera överenskommelsen och se till att det framgår att det är ursprungslönen (dvs den högre lönen) som skall gälla som pensionsmedförande lön.

Följ upp att arbetsgivaren har anmält rätt lön för din tjänstepension. Jag har vid ett flertal tillfällen upptäckt att arbetsgivare som gjort rätt från början, efter en tid helt plötsligt anmäler fel lön. Detta beror oftast på att man bytt lönehandläggare och den nya personen inte är informerad om överenskommelsen. I värsta fall måste du sedan kräva korrigering många år bakåt i tiden. Det kan vara en mycket komplicerad process, särskilt om man har bytt arbetsplats eller gått i pension.

Se dessutom till att löneavståendet sätts in i en tjänstepension som inte är livsvarig och inte styrd av kollektivavtalen. Kollektivavtalad pension har låga kostnader, men om du väljer en sådan, riskerar du att du i framtiden inte själv får styra över uttaget. Det är ju inte alls säkert att du vill ta ut pengarna på samma sätt som du tar ut din kollektivavtalade pension. Det kan ju till och med bli så att kollektivavtalad pension i framtiden endast kommer att kunna tas ut livsvarigt. Läs mitt blogginlägg Begränsad valfrihet!

Vad skulle det innebära för dig om du väljer att jobba några veckor i sommar? Vi hör ju dagligen att t ex sjukhusen skriker efter personal och de är inte de enda. Vissa arbetsgivare erbjuder till och med bonusar för att locka sommarpersonal.

Tänk så här! Du är pensionerad och fyllde 65 förra året. Du har fått nya krafter under vinterns ledighet och känner nu att det kunde vara lite roligt att fortsätta arbeta men kanske inte heltid. Vad skulle det innebära för dig rent ekonomiskt?Jag tar en sjuksköterska som exempel;

Hon har en pensionsinkomst på 204 000 kr per år och får ut 13 227 kr netto i månaden. Om hon får en extra inkomst på 40 000 kr under 2015, kommer hon att betala 5 696 kr i skatt, dvs behålla 34 304 kr netto av de intjänade pengarna. Oops! Det är ju mer än två och en halv månaders pension.

Dessutom kommer hennes allmänna- och tjänstepension att öka från och med 2017 med 600 kr per år. Det kan tyckas som en droppe i havet men om hon lever i 15 år till, blir det sammanlagt 9 000 kr före skatt. Lever hon längre ökar naturligtvis beloppet.

De nya reglerna kan ställa till det för dig som vill låna, regler om krav på amortering.

Det har väl knappast undgått dig att Finansinspektionen har föreslagit ett amorteringskrav! De nya reglerna tänkta att gälla från och med den 1 augusti 2015 och ska bara gälla nya lån. Det innebär att du har ett antal månader på dig om du funderar på att ta ett nytt lån.

Amorteringsbeloppets storlek kommer att bli större ju mer du lånar och det kan bli många tusenlappar i månaden. Hör du till dem som tänkt renovera köket eller göra andra reparationer och behöver extrapengar för det? Då är det viktigt att du lägger upp det nya lånet före den 1 augusti. Om du har tänk öka lånet på din villa för att dryga ut din pension gäller samma sak – låna före den 1 augusti!

I boken Planera Pensionsuttagen Rätt! kan du läsa om olika sätt att lägga upp ett s.k. seniorlån. En av effekterna skulle nu kunna bli att man måste låna mer än man tänkt sig så att det också räcker till amorteringen.

Finansinspektionen 11 mars 2015

FI föreslår att nya bolån med en belåningsgrad på över 70 procent ska amorteras ned med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras ned med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent.

Reglerna ska bara gälla nya bolån. Kravet på amortering gäller inte om man bara vill byta bank.

Nya bolån är:

• När man tar lån för att köpa en ny bostad och använder bostaden som säkerhet för lånet.
• När man tar ett nytt, eller utökar ett befintligt, lån med bostaden som säkerhet för att till exempel bekosta reparationer. Amorteringskravet gäller endast för det utökade lånet som ska amorteras ner tills den totala belåningsgraden är 50 procent eller till dess att det nya lånet är helt återbetalt.

Okunniga banktjänstemän missleder kunderna – effekten blir att kunden får felaktiga råd, ibland kan det leda till ödestigna effekter på privatekonomin. Man kan tyvärr inte vara säker på att informationen man får är riktig. Nu har jag återigen fått ett brev från en läsare som säger att hon har varit på banken och fått besked att kortaste uttagstid av en pensionsförsäkring är 5 år. Med tanke på det antal brev och telefonsamtal jag får så är det helt uppenbart att bankpersonal inte kan tillräckligt om pensioner. I inkomstskattelagen finns beskrivet hur pensionsutbetalning kan ske. Flera pensionsbolag har även texten direkt i sina försäkringsvillkor. Ett exempel är;

För försäkringen gäller villkoren i 58 kap. 10-12 §§ inkomstskattelagen. Detta innebär att utbetalningarna kan påbörjas tidigast den månad den försäkrade fyller 55 år och att utbetalningstiden normalt inte får vara kortare än fem år. Utbetalning görs under begränsad tid, dock minst under fem år. Undantag finns om slutålder för försäkringen ska vara när den försäkrade fyller 65 år som innebär att pensionen får betalas ut under kortare tid än fem år, dock minst tre år.

Det gäller att vara påläst och våga stå på sig när man får höra ”det går inte”. Våga ifrågasätta, våga värna om din pension.

Är du kund i Skandia Liv? Då vet du säkert att Skandia numera är kundägt. Det innebär att även du är ägare av Skandia.

Kunderna/ägarna representeras av Fullmäktige. Just nu pågår omröstningen för att tillsätta 7 ledamöter. Det är ett viktigt val eftersom ägarrepresentanterna lämnar direktiv till hur ditt Skandia ska styras.

Valet pågår nu! Genom att gå in på Kundinflytande kan du få mer information om alla kandidaterna. Utnyttja din möjlighet att som Skandiaägare påverka ditt företags framtid.

Om du har BankID eller Mobilt BankID kan du rösta via datorn. Det går också bra skicka in en blankett. Blanketten hittar du på Röstsedel

Rösta före den 12 mars!

Är det dags för dig att planera dina pensionsuttag? Det kanske känns tidigt att börja redan nu? Men, tänk på att du måste börja långt innan du ska pensionera dig för det är mycket du måste bestämma och det tar tid att få allt på plats.

För många är precis före 60 år, den första viktiga gränsen för när man ska börja planera sin pension. Detta gäller även om man inte tänker gå i pension förrän vid 65 år.

Vissa kollektivavtal har en hel del fördelar som man kan utnyttja redan vid 61, 62 eller 63 år. Det gäller att känna till reglerna så att man i tid kan säga till hur man vill göra. Det kan göra stor skillnad om man går i pension vid 62 år istället för 62 år och 1 månad. Man kan gå miste om en slutbetalning av sin tjänstepension om man inte gör rätt.

Man kan pensionera sig redan när man är 55 år men det är få förunnat att ha råd att göra det. Det kan vara lönsamt för egenföretagare att ta ut den allmänna pensionen innan man fyllt 65 år, även om man fortsätter att arbeta, eftersom man då får sänkta egenavgifter (upp till 4 år innan ordinarie pensionsålder).

Man måste också ha koll på hur långt i förväg man måste göra sina ändringar hos försäkringsbolagen. Handläggningstiden kan vara lång om man vill ta ut sina pensioner på annat sätt än enligt ursprungsavtalet. Det är ju en kombination av försäkringsgivarnas regler, skatteregler, kollektivavtalsregler och din egen, privata situation som ska styra.

Det kan i vissa fall vara lönt att ta ut sin privata pensionsförsäkring medan man arbetar. Det gäller att vara påläst!

 

 

 

Söderberg & Partners har ett enkelt och bra system för att utvärdera de olika fondförsäkringsbolagens utbud.
S&Bs trafikljussystem visar Grönt, Gult eller Rött ljus och har får stort genomslag i massmedia. Det är bra för kunderna.
Nu erbjuds fondbolagen en möjlighet att köpa sig ett grönt ljus genom att garantera en viss avkastning. Den garantin kommer emellertid bara att omfatta de kunder som har sina fonder via Söderberg & Partner. Men hur blir det för alla andra som har samma fond direkt hos fondbolaget eller via en annan försäkringsmäklare? En garanti kostar ju pengar och måste betalas. Det kan ju bli så att en fond via Söderberg & Partner är grön medan samma fond är knallröd för alla andra!
Trafikljussystemet riskerar att degraderas till ett internt ”säljmaterial” för Söderberg & Partners. Om du har pengar i ett Fondbolag som köper ett grönt ljus och du inte omfattas av garantin bör du omedelbart flytta dina pengar.

Många har ställt frågan vad dubbelbeskattning vid pensionssparande innebär. Följande gäller:

Genom att fortsätta spara i en pensionsprodukt som ska inkomstbeskattas vid utbetalningen väljer du att frivilligt betala inkomstskatt en extra gång på belopp som överstiger 1 800 kr.

Före avdragsbegränsningen

Tidigare fick man dra av upp till 12 000 kr av inbetald pensionspremie i sin deklaration. När dessa pengar betalas ut ska man betala skatt, d.v.s. de inkomstbeskattas endast vid utbetalningstillfället.

Efter avdragsbegränsning

Idag är endast 1 800 kr av inbetald pensionspremie avdragsgilla. Om du väljer att betala en pensionspremie över 1 800 kr betyder det att du gör det med skattade pengar. När du senare tar ut dina pensionsbesparingar beskattas de också som inkomst, d.v.s. pengarna blir beskattade en gång till (s.k. dubbelbeskattning).

I en undersökning gjord av TNS gallup för Nordea har 28 % svarat att de tänker fortsätta pensionsspara som förut. De kommer i så fall att drabbas av den dubbla beskattningen förutom för de första 1 800 kr de sparar.

Avskaffandet av pensionsavdraget har gått alldeles för fort. Informationen till allmänheten har varit för dålig vilket drabbar de som inte har hunnit sätta sig in i frågan.