Du kan tidigast ta ut inkomstpension och premiepension från månaden du fyller: 63 år.
Du kan tidigast få rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från från månaden du fyller: 67 år (2028).
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller 67 år.
Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så.
Du kan tidigast ta ut inkomstpension och premiepension från månaden du fyller: 62 år.
Du kan tidigast få rätt till garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från månaden du fyller: 67 år (2027).
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller 67 år.
💡Du får lägre skatt på pension från januari det år du fyller 68 (2028).Allmän pension – Du som är född 1960 kan tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 62 års ålder (2022). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 67 års ålder (2027), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 67 år.
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning så betalas den ut till 67 års ålder.
Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2029) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så.
Du kan tidigast ta ut inkomstpension och premiepension från månaden du fyller: 62 år.
Du kan tidigast få rätt till garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg från månaden du fyller: 66 år.
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller 66 år.
💡Du får lägre skatt på pension från januari det år du fyller 67 (2026).
Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2028) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så.
Du kan tidigast ta ut inkomstpension och premiepension från månaden du fyller: 63 år (2025)
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller: 67 år (2029).
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller 67 år.
Du har i dag rätt att arbeta kvar till utgången av den månad du fyller 69 år, enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren kan först därefter avsluta din anställning utan att ange saklig grund.
Varje år beräknas riktåldern utifrån medellivslängdens utveckling i Sverige. Enligt den senaste prognosen gäller detta för dig:
Din riktålder enligt prognosen: 67 år
Du kan tidigast ta ut inkomstpension och premiepension från den månad du fyller 64 år (2029). ✔️ Den åldern är beslutad och är ingen prognos.
Du kan tidigast få rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller 67 år (2032).
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller 67 år.
Du har i dag rätt att arbeta kvar till utgången av den månad du fyller 69 år, enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren kan först därefter avsluta din anställning utan att ange saklig grund.
Varje år beräknas riktåldern utifrån medellivslängdens utveckling i Sverige. Enligt den senaste prognosen gäller detta för dig:
Din riktålder enligt prognosen: 68 år
Du kan tidigast ta ut inkomstpension och premiepension från den månad du fyller 64 år (2031). ✔️ Den åldern är beslutad och är ingen prognos.
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från månaden du fyller 68 år.
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller 68 år.
Du har i dag rätt att arbeta kvar till utgången av den månad du fyller 69 år, enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren kan först därefter avsluta din anställning utan att ange saklig grund.
Du kan tidigast ta ut inkomstpension och premiepension från månaden du fyller: 64 år (2028).
Du kan tidigast ha rätt till garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg från den månad du fyller: 67 år (2031).
Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning betalas den ut till och med månaden innan du fyller 67 år.
Du har i dag rätt att arbeta kvar till utgången av den månad du fyller 69 år, enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Arbetsgivaren kan först därefter avsluta din anställning utan att ange saklig grund.
Det har varit anmärkningsvärt tyst om Alectas monopolställning och Alectaskandalerna.
Jag har länge undrat över denna tystnad. Vågar inte journalisterna skriva eller är det så att de övriga upphandlade bolagen inte vill eller vågar kritisera Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna?
Alecta är en skapelse av parterna. När det blåser kring Alecta borde det storma runt Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna. Jag tror emellertid att parterna är mer än glada över att kritiken riktar sig mot Alecta och inte mot dem själva. Alecta fungerar som en skyddsvall som parterna gömmer sig bakom.
Alecta ska självklart kritiseras för sina dåliga investeringsbeslut, men den stora kritiken ska riktas mot Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna som har skapat ett monopol. Alecta håller på att utvecklas till ett ägarmonster. Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna utövar ägarmakt. Alecta är skapat av parterna och följer sina ägares direktiv.
Äntligen vågar ett försäkringsbolag sticka ut hakan! I Di den 19 juni kan vi läsa en intervju med Mattias Munter på Skandia. Artikeln visar på bristerna i systemet men innehåller också konkreta förslag till hur man skulle kunna genomföra förändringar som löser problemen.
Nedan hittar du även ett referat ur Pensioner & Förmåner:
I en helt ny rapport om hur Skandia anser att tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän bör reformeras menar bolaget att utformningen av den nuvarande modellen har skapat en osund konkurrenssituation i pensionssystemet i form av Alecta har haft en särställning på marknaden.
Skandia menar bland annat att även om upphandlingen av tjänstepensionen 2006 har lett till att anställda har haft mer möjlighet att påverka densamma i form av att valfriheten har ökat och rörligheten på arbetsmarknaden underlättats har andelen aktiva val ändå varit lågt.
”Bara en tredjedel har gjort ett aktivt val för sin tjänstepension. Det har lett till en makt- och kapitalkoncentration i bolag som tilldelats rollen icke-valsalternativ vid en upphandling”, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Enligt Skandia-rapporten har den nuvarande upphandlingsmodellen också gynnat Alecta i form av att bolaget vid samtliga upphandlingar har tilldelats rollen som icke-valsalternativ.
Det här har i sin tur lett till att det pensionskapital som Alecta förvaltar har fördubblats till drygt 1 200 miljarder kronor under det senaste decenniet och om särställningen fortsätter väntas förvaltningen om tio år uppgå till 2 500 miljarder kronor.
Den utvecklingen menar Skandia nu att det är hög tid att ändra på och kommer därmed med förslag på en ny utformning.
”Ett sätt att adressera den bristande konkurrensen och valfriheten är att sluta med upphandlingsmodellen och istället införa ett anslutningsförfarande. I ett anslutningsförfarande kan man sätta upp grundläggande krav på pris, prestation och kvalitet. De pensionsbolag som uppfyller kriterierna får vara med”, säger Mattias Munter.
Obligatoriska icke-val är ytterligare ett alternativ som Skandia ser.
— Om det fortsätter att vara stor andel som inte aktivt väljer kan ett annat alternativ vara att sprida icke-valen mellan flera aktörer för att inte samla kapitalet på en aktör. Det skulle minska risken för samma monopolliknande situation som vi har nu, säger Mattias Munter.
Det tredje förslag som Skandia presenterar i rapporten är en kvalitativ och transparent modell istället för en kvantitativ centralstyrning.
Det vill säga för att ett pensionsbolag ska bli valbart idag krävs en anpassning utefter utvärderingsmodellen baserad på kvantitativa mått.
Något som Skandia menar inte är en garanti för att antagandena ligger i linje med utvecklingen.
”Den upphandling som görs i dag har lett till en likriktning av produkter som inte gör valfriheten stor för individen. Vi vill vara konstruktiva och försöka utveckla avtalet på ett bättre sätt för pensionssparare, näringsliv och samhälle”, säger Mattias Munter.
Vi har under lång tid kunnat läst om alla turerna i Alecta. Den ena skandalen efter den andra. När ska Collectum reagera och agera? I Di den 30 april kan vi läsa om ytterligare en skandal. Alecta vägrar lämna ut handlingar till Riksenheten mot korruption med hänvisning till advokatsekretessen. Kan det vara så att Alecta genom att använda sig av en advokatbyrå för att göra internutredningen, medvetet försöker hindra att sanningen kommer fram? Det är något sjukt med hela Alectas särställning på pensionsmarknaden. Alla de turer som varit borde fått samtliga varningsklockor hos Collectum att ringa. De borde ha agerat resolut. Deras uppgift är att granska pensionsbolagen och välja ut valbara bolag som ska gynna pensionsspararna. Collectum ansvarar även för löpande tillsyn av de bolag som har valts ut. Om tillsynen hade fungerat skulle Alecta stängts av som valbart bolag. Systemet är konstruerat så, att de pensionssparare som har valt ett bolag som inte längre är valbart i ITP, tvingas att välja om. Om man inte meddelar att man vill kvarstå i sitt nuvarande val, hamnar man med automatik i Alecta. Systemet är riggat så att det ska gynna Alecta. Om Collectum skulle slängt ut Alecta ur ITP systemet skulle Alectas uppsamlade pensionskapital snabbt försvinna till andra bolag. Något som Svenskt Näringsliv och PTK aldrig skulle acceptera. Alecta kan lugnt fortsätta obstruera. Risken att Collectum agerar är ju lika med noll då även Collectum styrs av Svenskt Näringsliv och PTK. Att systemet skulle kunna slå tillbaka mot Alecta kommer aldrig parterna att acceptera då de skulle förlora makt över kapitalet. Man undrar när gräsrötterna ska agera och börja rösta med fötterna? Tyvärr är pensionssparare ett trögrörligt släckte. Det är hög tid att se över ITP systemet och stoppa den enorma maktkoncentrationen som är en av effekterna av nuvarande system.
Pensionsgruppen som nu består av samtliga riksdagspartier har i dagarna enhälligt beslutat att man ska kunna frysa/stoppa utbetalning av tjänstepension.
Att ta ett extra jobb som pensionär har ofta inneburit en skattesmäll. Framför allt för de som gått i pension och inte planerat sina pensionsuttag. Det är vanligt att pensionsutbetalningarna är höga de första åren och det är ju under denna tid som dessa pensionärer fortfarande är mycket attraktiva på arbetsmarknaden.
Man skulle ju tro att denna samhällsnyttiga regel införs direkt men så är inte fallet. Målet är att ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2025. Att anpassa de olika tjänstepensionssystemen till de nya reglerna tar naturligtvis tid. Trist för alla oss som hade hoppats på att det skulle locka tillbaka sjuksköterskor, läkare, domare och alla andra yrkeskategorier som det är brist på.
Det saknas fantasi i pensionsgruppen. Man hade kunnat införa en regel som hade löst problemet direkt. Återinför det privata pensionsavdraget för ett belopp som maximalt är likvärdigt med den utbetalning man fått från tjänstepensionen.
Försäkringsbolagen har inga som helst problem att ta emot dessa pengar och det behövs inte en massa förberedelser för att genomföra detta.
