Allmän pension – Du som är född 1956 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 61 års ålder (2017). Om du har rätt till garantipension så betalades den ut vid 65 års ålder (2021), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 65 år. 

Skatt – Är du född 1956 får du ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 66 (2022). Du får även ta del av det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66.

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. Åldern för hur länge du har rätt att vara kvar på jobbet kan ändå variera beroende på hur ditt kollektivavtal ser ut och hur övergångsbestämmelserna blir för de avtal som löper när lagen träder i kraft.

Född 1964 eller senare

Du som är född 1964 eller senare kommer att påverkas av den så kallade riktåldern som beslutas varje år och tillämpas sex år senare. Du kommer inte att kunna veta när du tidigast kan ta ut din allmänna pension förrän det finns en ålder beslutad som gäller din årskull. Men varje år görs prognos på riktålderns utveckling och den kan ge dig vägledning om vid vilken ålder du kan ta ut din allmänna pension. Just nu är prognosen att du som är född mellan 1964 till 1969 tidigast kan ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 64 års ålder. Är du född 1970 visar prognosen att du tidigast kan ta ut din allmänna pension från 65 års ålder.

Enligt prognosen för riktålder så kommer du som är född mellan 1964 till 1966 att kunna få garantipension och bostadstillägg från 67 års ålder. Är du född mellan 1967 till 1970 visar prognosen att du tidigast kan få garantipension och bostadstillägg från 68 års ålder. Skattereglerna kommer troligtvis att ändras framöver därför är det svårt att svara på hur din pension och lön kommer att beskattas så långt fram i tiden. 

Född 1963
Allmän pension – Du som är född 1963 kan tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 64 års ålder (2027).

Garantipension och bostadstillägg kommer troligtvis att betalas ut från 67 års ålder (2030), den åldern är dock ännu inte beslutad.

Varje år görs prognosberäkningar på en så kallad riktålder. Det är den ålder som kommer att styra när du tidigast kan ta ut din allmänna pension och när garantipension och bostadstillägg kan betalas ut. Om riktåldern beslutas till 67 år kommer du som har sjuk- eller arbetslöshetsersättning att få den utbetald till 67 års ålder.

Skatt – Skattereglerna kommer troligtvis att ändras framöver därför är det svårt att svara på hur din pension och lön kommer att beskattas så långt fram i tiden.

Enligt de regler som är beslutade hittills får du ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2031).

Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2029).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. 

Allmän pension – Du som är född 1961 eller 1962 kan tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 63 års ålder (2024/2025). Garantipension och bostadstillägg kommer troligtvis att betalas ut från 67 års ålder (2028/2029), den åldern är ännu inte beslutad.

Varje år görs prognosberäkningar på en så kallad riktålder. Det är den ålder som kommer att styra när du tidigast kan ta ut din allmänna pension och när garantipension och bostadstillägg kan betalas ut. Om riktåldern beslutas till 67 år kommer du som har sjuk- eller arbetslöshetsersättning att få den utbetald till 67 års ålder.

Skatt – Skattereglerna kommer troligtvis att ändras framöver därför är det svårt att svara på hur din pension och lön kommer att beskattas så långt fram i tiden. Enligt de regler som är beslutade hittills får du ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2029/2030).

Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2027/2028).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. 

Allmän pension – Du som är född 1960 kan tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 62 års ålder (2022). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 67 års ålder (2027), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 67 år. 

Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning så betalas den ut till 67 års ålder.

Skatt – Du får ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2028). Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2026).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2029) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. 

Allmän pension – Du som är född 1959 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 62 års ålder (2021). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 66 års ålder (2025), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 66 år. Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning så betalas den ut till 66 års ålder.

Skatt – Du får ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2027). Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2025).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2028) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så.

Född 1958

Allmän pension – Du som är född 1958 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 61 års ålder (2019). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 66 års ålder (2024), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 66 år. Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning så betalas den ut till 66 års ålder.

Skatt – Du får ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 67 (2025). Om du fortsätter att jobba efter 65 får du det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2024).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2027) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. Är du född 1958 och har sjukersättning så kommer du att få sjukersättningen utbetald fram till månaden innan du fyller 66 år.

Född 1957

Allmän pension – Du som är född 1957 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 61 års ålder (2018). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 65 års ålder (2022), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 65 år.

Skatt – Är du född 1957 måste du vänta till januari det år du ska fylla 67 (2024) för att få ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension. Om du fortsätter att jobba efter 65 får du det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2023).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. Åldern för hur länge du har rätt att vara kvar på jobbet kan ändå variera beroende på hur ditt kollektivavtal ser ut och hur övergångsbestämmelserna blir för de avtal som löper när lagen träder i kraft. 

Inför valet försöker politikerna övertrumfa varandra. Fagra löften och ren humbug är ingredienser i kampen om väljarna. Det är ett simpelt knep att locka pensionärsröster. Vem tänker på de unga som ska betala notan i framtiden?

Läs Hanne Kjöllers utmärkta kolumn i DN 12 maj 2022.

Vår omvärld befinner sig i krig. Det första som går förlorat i en krissituation är sanningen. Då blir det ännu viktigare att våra politiker inte laborerar med sanningen!

Politikerna har tagit fram ett förslag om garantitillägg som är tänkt att ge höjda pensioner. Pensionsmyndigheten fick i uppdrag att utreda effekterna av förslaget.

När Pensionsmyndighetens styrelse fick utredningen, valde de att frisera den, så att den passar deras politiska syften. Den friserade rapporten skickades sedan till riksdagen som underlag för beslut om garantitillägget.

Nu finns det som tur är en Generaldirektör på Pensionsmyndigheten som vågar stå upp för den rapport som hans medarbetare presenterat. Han bifogade helt sonika den riktiga rapporten till riksdagen. En stor eloge till Generaldirektören.

Politikerna strök bland annat texten om att förslaget skulle innebära en pomperipossaeffekt, dvs marginaleffekt över 100 procent, för vissa grupper. Det går helt klart inte ihop med ett förslag som ska ge höjda pensioner. Även analyser om att garantitillägget kan försämra inkomsten för pensionärer som jobbar ströks.

Att Pensionsmyndighetens styrelseordförande Ingrid Burman (V) använder sin position till egna politiska syften är under all kritik. Jag tycker att man bör avsätta politiker som undanhåller information och friserar sanningen.

Vi närmar oss valet och pensionsfrågan kommer att bli en het valfråga. Det är mycket olyckligt om kortsiktiga politiska vinster ska äventyra hela vårt pensionssystem. Vi måste värna om ett stabilt och robust pensionssystem där även de som har 30 – 40 år kvar till pensionen känner att systemet håller.

Jag tycker att man av anständighetsskäl ska byta ut samtliga styrelseledamöter som inte reserverade sig mot att rapporten ändrades.