Pensionsgruppen som nu består av samtliga riksdagspartier har i dagarna enhälligt beslutat att man ska kunna frysa/stoppa utbetalning av tjänstepension.

Att ta ett extra jobb som pensionär har ofta inneburit en skattesmäll. Framför allt för de som gått i pension och inte planerat sina pensionsuttag. Det är vanligt att pensionsutbetalningarna är höga de första åren och det är ju under denna tid som dessa pensionärer fortfarande är mycket attraktiva på arbetsmarknaden.

Man skulle ju tro att denna samhällsnyttiga regel införs direkt men så är inte fallet. Målet är att ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2025. Att anpassa de olika tjänstepensionssystemen till de nya reglerna tar naturligtvis tid. Trist för alla oss som hade hoppats på att det skulle locka tillbaka sjuksköterskor, läkare, domare och alla andra yrkeskategorier som det är brist på.

Det saknas fantasi i pensionsgruppen. Man hade kunnat införa en regel som hade löst problemet direkt. Återinför det privata pensionsavdraget för ett belopp som maximalt är likvärdigt med den utbetalning man fått från tjänstepensionen.

Försäkringsbolagen har inga som helst problem att ta emot dessa pengar och det behövs inte en massa förberedelser för att genomföra detta.

I måndagens DI (2023-10-16) intervjuas Skandias VD Frans Lindelöw om Alectas maktposition.

Artikeln beskriver hur systemet är riggat för att gynna Alecta. Frans Lindelöw vågar sticka ut hakan och ifrågasätta monopolet. Tystnaden från övriga försäkringsbolag är massiv. Inget bolag som har valts ut av Collectum vågar uttala sig. Risken finns att man blir straffad i nästa upphandling.

Det är bra att Frans Lindelöw kritiserar upphandlingarna som Collectum gör. De starka banden mellan ägarna till Collectum och Alecta resulterar i att en icke fullt transparent upphandling alltid kommer att misstänkliggöras. Kan man vara objektiv när man har så starka kopplingar till varandra och jävsituationen är så uppenbar?

Parterna Svenskt Näringsliv och fackförbunden framhåller att de värnar om individerna och att deras agerande blir det allra bästa för försäkringstagarna. Men det verkliga motivet för det kollektiva systemet är att det ger makt. Pensionstagarnas sparpengar som är placerade i Alecta ger makt. Alecta får inflytande över alla de bolag som pensionsspararnas pengar är placerade i. Parterna som styr Alecta får genom pensionsspararnas sparkapital plats i valberedningar och möjlighet att tillsätta styrelseposter.

Man framhåller att pensionssystemet gynnar individerna. Det är korrekt utifrån att avgifterna för förvaltning av pensionskapitalet har sänkts i samtliga pensionsförsäkringsbolag.

Men om parterna verkligen hade värnat om individernas pensioner skulle man rationaliserat och slagit ihop de olika valcentralerna. Det är dyrt att ha flera valcentraler, olika datorsystem mm. Här finns rationaliseringseffekter att hämta. Besparingar som skulle kunnat gynna pensionsspararna.

Låt individen själv välja vem som ska förvalta pensionskapitalet. Gör gärna upphandlingar och redogör för resultatet. Har jag som individ valt ett annat bolag än Alecta så ska jag inte med automatik flyttas tillbaka till Alecta om det bolag jag valt, dissas i nästa upphandling. Om jag har gjort ett aktivt val så finns det skäl till att jag valde ett visst bolag. Om man öppet och ärligt redovisar upphandlingarnas resultat, kan jag själv ta ett aktivt beslut att flytta till eller från ett bolag. Det är inte upp till parterna att bestämma över var mina pensionspengar placeras. De får däremot gärna informera och analysera de olika bolagen men beslutet måste vara mitt.

Under senare tid har vi alla läst om turbulensen i Alecta och de märkliga avtal och placeringar som Alecta gjort med pensionsspararnas pengar. Alecta är det bolag som Collectum valt ut åt dig som pensionssparare som inte gör ett aktivt val. Varför har Collectum inte gjort om upphandlingen i ljuset av Alectas bekymmer? Det dröjer 5 år till nästa gång man ska genomlysa bolagen. Vad händer under mellantiden? Tanken är ju att man ska värna om pensionsspararna. Men som sagt, pengar är makt och makt vill man inte släppa ifrån sig.

Regeringen stoppar den automatiska höjningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt 2024.

I mitt förra blogginlägg skrev jag ”Vi får hoppas att regeringen följer det sedvanliga regelverket och låter brytpunkten följa med inflationen vid kommande årsskifte.”

Tyvärr besannas nu mina farhågor att regeringen inte orkar stå emot trycket från oppositionen, dvs att höjd brytpunkt skulle ge oppositionen möjlighet att använda argumentet att ”regeringen sänker skatten för de rika”.

Tyvärr väljer regeringen därför nu att frångå tidigare års praxis och låter brytpunkten ligga kvar på nuvarande nivå.

Pensionsmyndigheten erkänner nu att man missat informera regeringen om situationen för de som är födda 1957, som kommit i kläm när pensionsåldern höjdes. I höstbudgeten 2023 finns ett förslag på hur de ska kompenseras.

Personer födda 1957 kompenseras genom utbetalning på skattekontot från 1 juli 2024. Inget ansökningsförfarande krävs. Sammantaget bedöms kompensationen uppgå till 3,2 miljarder kronor och omfatta ca 110 000 personer.

För att inte samma situation ska uppkomma för personer födda 1959, aviserar regeringen att ikraftträdandet av en höjd åldersgräns till 67 år, för rätt till det förhöjda grundavdraget, senareläggs med ett år till den 1 januari 2027.

När inflationen rusar blir det ännu viktigare att planera pensionsuttagen rätt.

Hög inflation gör att brytpunkterna ändras mer än normalt. Vi får hoppas att regeringen följer det sedvanliga regelverket och låter brytpunkten följa med inflationen vid kommande årsskifte. Förra årsskiftet försökte oppositionen göra politik av de årliga höjningarna av brytpunkten. Vi får hoppas att regeringen följer den inslagna vägen och låter brytpunkten höjas enligt gällande regelverk.

Allmän pension – Du som är född 1956 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 61 års ålder (2017). Om du har rätt till garantipension så betalades den ut vid 65 års ålder (2021), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 65 år. 

Skatt – Är du född 1956 får du ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 66 (2022). Du får även ta del av det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66.

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. Åldern för hur länge du har rätt att vara kvar på jobbet kan ändå variera beroende på hur ditt kollektivavtal ser ut och hur övergångsbestämmelserna blir för de avtal som löper när lagen träder i kraft.

Född 1964 eller senare

Du som är född 1964 eller senare kommer att påverkas av den så kallade riktåldern som beslutas varje år och tillämpas sex år senare. Du kommer inte att kunna veta när du tidigast kan ta ut din allmänna pension förrän det finns en ålder beslutad som gäller din årskull. Men varje år görs prognos på riktålderns utveckling och den kan ge dig vägledning om vid vilken ålder du kan ta ut din allmänna pension. Just nu är prognosen att du som är född mellan 1964 till 1969 tidigast kan ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 64 års ålder. Är du född 1970 visar prognosen att du tidigast kan ta ut din allmänna pension från 65 års ålder.

Enligt prognosen för riktålder så kommer du som är född mellan 1964 till 1966 att kunna få garantipension och bostadstillägg från 67 års ålder. Är du född mellan 1967 till 1970 visar prognosen att du tidigast kan få garantipension och bostadstillägg från 68 års ålder. Skattereglerna kommer troligtvis att ändras framöver därför är det svårt att svara på hur din pension och lön kommer att beskattas så långt fram i tiden. 

Född 1963
Allmän pension – Du som är född 1963 kan tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 64 års ålder (2027).

Garantipension och bostadstillägg kommer troligtvis att betalas ut från 67 års ålder (2030), den åldern är dock ännu inte beslutad.

Varje år görs prognosberäkningar på en så kallad riktålder. Det är den ålder som kommer att styra när du tidigast kan ta ut din allmänna pension och när garantipension och bostadstillägg kan betalas ut. Om riktåldern beslutas till 67 år kommer du som har sjuk- eller arbetslöshetsersättning att få den utbetald till 67 års ålder.

Skatt – Skattereglerna kommer troligtvis att ändras framöver därför är det svårt att svara på hur din pension och lön kommer att beskattas så långt fram i tiden.

Enligt de regler som är beslutade hittills får du ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2031).

Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2029).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. 

Allmän pension – Du som är född 1961 eller 1962 kan tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 63 års ålder (2024/2025). Garantipension och bostadstillägg kommer troligtvis att betalas ut från 67 års ålder (2028/2029), den åldern är ännu inte beslutad.

Varje år görs prognosberäkningar på en så kallad riktålder. Det är den ålder som kommer att styra när du tidigast kan ta ut din allmänna pension och när garantipension och bostadstillägg kan betalas ut. Om riktåldern beslutas till 67 år kommer du som har sjuk- eller arbetslöshetsersättning att få den utbetald till 67 års ålder.

Skatt – Skattereglerna kommer troligtvis att ändras framöver därför är det svårt att svara på hur din pension och lön kommer att beskattas så långt fram i tiden. Enligt de regler som är beslutade hittills får du ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2029/2030).

Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2027/2028).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. 

Allmän pension – Du som är född 1960 kan tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 62 års ålder (2022). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 67 års ålder (2027), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 67 år. 

Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning så betalas den ut till 67 års ålder.

Skatt – Du får ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2028). Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2026).

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2029) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så. 

Allmän pension – Du som är född 1959 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 62 års ålder (2021). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 66 års ålder (2025), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 66 år. Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning så betalas den ut till 66 års ålder.

Skatt – Du får ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2027). Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2025). OBS! för personer födda 1959 aviserar regeringen i höstbudgeten 2023 att ikraftträdandet av en höjd åldersgräns till 67 år, för rätt till det förhöjda grundavdraget, senareläggs med ett år till den 1 januari 2027.

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2028) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så.