Är Pomperipossa i Monismanien tillbaka?

Att snabbt och okontrollerat avskaffa pensionsavdraget riskerar att ställa människor utan försäkringsskydd.

Frågan är mycket mer komplex än att bara handla om pensionssparande. Det finns ju många fler anledningar till att teckna en pensionsförsäkring. Ett pensionssparande består ofta av så mycket mer än bara sparande, t ex kan sjukförsäkring ingå i försäkringen eller ersättning till efterlevande. Även premiebefrielseförsäkring ryms inom pensionssparandet.

Regeringen försätter nu ett antal människor i ”försäkringsnöd”. Försäkringar och pensionsavtal är väldigt långa avtal. Man tecknar en försäkring när man är ung och friskt för att den ska gälla livet ut. När nu avdragsrätten begränsas kraftigt för att sedan avskaffas helt, kommer de flesta som förstår effekterna av detta att vilja sluta spara i en pensionsförsäkring och istället gå över till ett annat sparande och andra försäkringar.

Men, under resans gång har man kanske blivit sjuk och då förändras förutsättningarna helt. Problemet uppstår för personer som vill gå över till ett annat försäkringsskydd men inte har ”fullgod hälsa”, eftersom det inte är säkert att de blir godkända för en ny försäkring. Man kan därför hamna i en situation där den enda möjligheten till att behålla sitt försäkringsskydd är att fortsätta spara i den pensionsförsäkring man redan har. När nu regeringen kraftigt reducerar avdragsrätten tvingar man dessa personer – och de är många! – till dubbelbeskattning, dvs. premien måste betalas med skattade pengar och när pengarna betalas ut måste man betala skatt på dem igen. För vissa kommer det till och med tangera den berömda Pomperipossa effekten.

Vad ska regeringen säga till alla som var friska när de tecknade sin försäkring men senare drabbats av någon sjukdom som t ex diabetes, reumatism, ryggproblem, psykiska besvär, utbrändhet mm mm. De kanske fortfarande arbetar men ur ett försäkringsperspektiv är de inte längre friska för att få teckna en ny försäkring.

Det är också så att den som jobbar i ett företag som saknar kollektivavtal har rätt till ett ”privat pensionsavdrag”. En person som i slutet av året skulle byta till en arbetsgivare som har kollektivavtal inte skulle kunna dra av något alls. Jag ser det som en straffavgift för att man byter jobb.

Det är fullständigt oacceptabelt att genomföra en så stor reform med så kort varsel utan att utreda alla konsekvenser av beslutet. Vad skulle vi säga om ränteavdragen försvann över en natt?

 

Samhället vill att vi skall arbeta längre. Sverige behöver pensionärernas kompetens. Under flera år har man därför försökt att få äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Med dagens skatteregler är det lönsamt att ha kvar en fot i arbetslivet efter 65 år.

Den nya regeringen föreslår nu ändringar som innebära skattehöjningar för äldre arbetskraft. De som väljer att arbeta efter 65 år ger av sin tid som pensionär, av sin kompetens och sina friska år till samhället. Är det då inte skäligt att de får behålla lite mer av inkomsten. Jag kan undra hur många äldre som nu kommer att välja att ta ledigt istället för att arbeta?

Pensionsmyndighetens rapport om seniorlån som släpptes igår, visar precis det som jag har tagit upp i min bok ”Planera Pensionsuttagen rätt”. Vi vet att seniorlån vanligtvis är mycket dyra. Det är därför bra att de också tar upp det billigare alternativet som jag beskriver, dvs att man kan låna av banken via sina barn.

Pensionsmyndighetens skriver ”Ett sätt ….. att barnen tar lån av banken med förälderns hus som säkerhet …………….. kräver en del administration samt möjligheten att betala räntor löpande men kan i gengäld innebära stora besparingar.”

Jag tycker egentligen att det är ganska enkelt att administrera ett barn-föräldralån och med tanke på att man kan spara väldigt mycket pengar kan det var värt besväret.

Förutom modellen som jag beskriver i boken kan man göra på andra sätt, som inte blandar in banken. Alternativen är många och ni måste hitta en modell som passar er egen situation. T ex kan

• barnen ta av sina egna besparingar och lånar ut till föräldrarna som betalar ränta till barnen.
• barnen låna pengar till föräldrarna genom en överföring varje månad istället för att spara på banken. Föräldrarna betalar ränta till barnen.
• barnen låna ut pengar till föräldrarna. Räntan betalas genom att skulden ökar.

Kom ihåg att ni måste göra en ordentlig dokumentation, skriva reverser, mm. Tänk på att ni skall kunna redogöra för det hela vid ett kommande arvskifte.

I morgon släpper Pensionsmyndigheten en spännande rapport som belyser den ökade försäljningen av seniorlån. Seniorlån är ett bostadslån där äldre personer belånar sin bostad för att dryga ut pensionen. Seniorlån är en klassisk kostnadsfälla där den oinvigde lätt hamnar i ett lån med höga kostnader. Vi pratar då hundra tusentals kronor i extra kostnader.

I min bok ”Planera Pensionsuttagen Rätt!” (tredje upplagan) beskriver jag seniorlån och ger förslag till alternativ till de dyrare varianterna som finns på marknaden. Jämför man Hypotekspension med ett privat alternativ blir skillnaden i kostnad under en 20-årsperiod ca 220 000 kr (siffror från februari 2014) för ett lån på 200 000 kr.

Och nu har det blivit ännu dyrare för sedan dess har ränteläget sjunkit! Statslåneräntan har sjunkit med hela 0,6%. Samtidigt har Hypotekspension höjt sin ränta med 0,2 %. Dyrt blir ännu dyrare! Hypotekspension har alltså ytterligare ökat sin vinstmarginal. Jag hoppas att Pensionsmyndigheten vågar sätta fingret på de höga kostnaderna som aktörerna tar ut.

I ett pressmeddelande från Nordea anger man att 32 % anser att de inte kan bo kvar om partnern avlider. ”För många räcker 100 kr i månaden för ett skydd som gör att familjen kan bo kvar, jämför det med dagens lunch” säger Birgitta Burreau. Jag roade mig med att jämföra lite olika livförsäkringar på marknaden. Prisskillnaderna är stora! Jag hittade försäkringar som kostar hälften av vad livförsäkringarna på Nordea kostar. Det gäller att jämföra priserna hos de olika försäkringsbolagen, annars bjuder du Nordea på en lunch varje gång du betalar din livförsäkringspremie hos dem.

Nordeas Pressmeddelande

 

På min pension.se kan de allra flesta få en bra prognos över sin kommande pension. Nu kommer systemet även att stödja tre nya pensionsavtal. Nytt är att bankanställda med BTP1, kommun- och landstingsanställda födda 1986 och senare samt SAS-piloter som omfattas av PPA 13 nu även kan se sina tjänstepensioner. Logga in på minpension.se för att få en samlad bild över din pension.

Med dagens generösa beskattningsregler finns det möjlighet att tjäna en extra slant och öka på pensionen genom att hyra ut sin bostad eller del av bostad. Enligt Skatteverkets regelverk kan du numera göra ett schablonavdrag på 40 000 kr samt kan göra avdrag för den avgift eller hyra du själv betalar för bostaden. Vid uthyrning av småhus får du avdrag med 20 procent av hyresintäkten, utöver schablonavdraget på 40 000 kronor. Det innebär att om du får intäkter under 50 000 kronor från uthyrningen av småhuset, behöver du inte betala skatt för det.

Är du redan pensionär kan hyrestillskottet ge lite extra guldkant i vardagen. För dig som fortfarande förvärvsarbetar kan hyresöverskottet vara de extra pengarna som du behöver för att spara till pensionen. På Privata Affärers hemsida finns en utmärkt räknesnurra där du kan räkna ut hur mycket hyra du kan ta ut utan att den skall anses vara oskälig. http://www.privataaffarer.se/bostad/hogre-andrahandshyror-472314

På skatteverkets hemsida finner du skattereglerna kring uthyrning.

http://www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/uthyrningavbostad.4.233f91f71260075abe8800033479.html

Exempel:

Hyr ut och få 4 166 kr i månad skattefritt. Sparar du 4 166 kr/månad under 10 år kommer du att ha ett kapital på 583 618 kr vid 3% förräntning. Ett mycket bra tillskott till pensionen.

Du kan göra ett avtal med din arbetsgivare om avsättning av en del av din lön till pension. För att det ska löna sig måste du ha en inkomst på minst 8,07 inkomstbasbelopp efter det att du har gjort löneavståendet. Om du gör ett löneavstående på lönedelar under 8,07 inkomstbasbelopp minskar din allmänna pension. Kontrollera att löneavståendet inte sänker avsättningen till din tjänstepension.

En del arbetsgivare erbjuder de anställda att betala in extra premier till den kollektiva pensionslösningen via löneavstående. Personligen skulle inte jag spara mina egna pengar i en kollektivavtalad produkt utan välja att lägga pengarna i en separat individuell pensionsförsäkring. Även om de låga avgifterna i de kollektivavtalade produkterna är lockande så vill jag själv kunna styra helt och hållet över mina egna pensionsavsättningar.

Som en följd av diskussionerna om eventuellt avskaffande av det privata pensionsavdraget har jag under den senaste tiden fått många frågor om löneavstående, t ex

”Jag jobbar på ett privat bolag med kollektivavtal. Då jag är född 1981 tillhör jag ITP1 min lön överstiger 8 basbelopp per år med råge.
2015-2016 när det privata avdragsgilla pensionssparandet försvinner. Hur bör jag förhandla med företaget?
De kan ju göra extra premieinbetalningar på min ITP1. Om man tex väljer att avstå 2% lön bör de kompensera ytterligare med någon procentandel då de slipper arbetsgivaravgift på den summan?”

Svar (gäller för en person med ITP1): Jag tycker att löneavstående skall vara ett nollsummespel för arbetsgivaren. Arbetsgivaren skall varken vinna eller förlora på att en anställd väljer att avstå lön till förmån för pension.

Om du t.ex. har 47 000 kr per månad och avstår 2 000 kr i lön så skall arbetsgivaren betala 2 731 kr i pensionspremie.

Arbetsgivarens kostnad före löneavstående, per månad

Lön	2 000	x	1	2 000,0
Sociala avgifter		x	31,42%	628,4
Pension + sjukpremie	616	x	1	616,0
Löneskatt		x	24,26%	149,4
Total lönekostnad				3 393,8
Arbetsgivarens kostnad efter löneavstående, per månad
Premien som skall inbetalas till pension vid löneavstående	2 731	x	1	2 731,2
Löneskatt		x	24,26%	662,6
Total lönekostnad				3 393,8

Collectum har gjort en räknesnurra där du kan få fram arbetsgivarens kostnad för din pension. https://www.collectum.se/sv/Foretag/ITP-ITPK-och-TGL/Premier-avgifter-och-belopp/Vad-kostar-ITP/

Allt för ofta ser jag anställda som avstått 2 000 kr i lön och endast får 2 000 kr i pensionspremie. Detta blir en ren förlustaffär för den anställde. Du måste alltså vara observant så att det verkligen blir en fördel för dig.

Kontrollera vilka regler som gäller på din arbetsplats. Det enklaste är att ta kontakt med en försäkringsrådgivare som kan hjälpa dig att gå igenom din personliga situation och se om löneavstående är lönsamt för dig.

Pensionsmyndigheten beräknar att så många som 115 000 personer skulle kunna vara berättigade till bostadstillägg utöver de som redan har sökt. Bostadstillägget är en del av pensionen som man måste ansöka om hos Pensionsmyndigheten för att få del av. Några tumregler:

Alla ensamstående som har en inkomst på 13 000 kr/månad efter skatt bör kontrollera om de är berättigade till stödet. Samma gäller för den som är gift eller sammanboende och har mindre än 9 000 kr/månad kvar efter skatt. Gör en kontrollberäkning på pensionsmyndighetens hemsida http://secure.pensionsmyndigheten.se/BtpPrognosStart.html

Bostadsstöd betalas till de som har låg förmögenhet eller ingen förmögenhet alls. Om du äger fastigheten som du bor i, räknas inte värdet på fastigheten in i din förmögenhet!