Publicerad den

Född 1959 – Pensionsålder, skatt och rätten att jobba kvar.

Allmän pension – Du som är född 1959 kunde tidigast ta ut din allmänna pension, inkomst- och premiepension, från 62 års ålder (2021). Om du har rätt till garantipension så betalas den ut vid 66 års ålder (2025), du kan även ansöka om bostadstillägg från den månad du fyller 66 år. Om du har sjuk- eller arbetslöshetsersättning så betalas den ut till 66 års ålder.


Skatt – Du får ta del av det förhöjda grundavdraget som sänker skatten på både lön och pension från januari det år du ska fylla 68 (2027). Om du fortsätter att jobba efter 65 får du enligt dagens regler det förhöjda jobbskatteavdraget på arbetsinkomster från januari det år du ska fylla 66 (2025). OBS! för personer födda 1959 aviserar regeringen i höstbudgeten 2023 att ikraftträdandet av en höjd åldersgräns till 67 år, för rätt till det förhöjda grundavdraget, senareläggs med ett år till den 1 januari 2027.

Rätt att vara kvar på jobbet – Du har rätt att jobba kvar till 69 års ålder (2028) enligt lagen om anställningsskydd, LAS. Om du kommer överens med din arbetsgivare så kan du jobba längre än så.

Publicerad den

Nu rättar regeringen till orättvisan som drabbat alla födda 1957.

Pensionsmyndigheten erkänner nu att man missat informera regeringen om situationen för de som är födda 1957, som kommit i kläm när pensionsåldern höjdes. I höstbudgeten 2023 finns ett förslag på hur de ska kompenseras.

Personer födda 1957 kompenseras genom utbetalning på skattekontot från 1 juli 2024. Inget ansökningsförfarande krävs. Sammantaget bedöms kompensationen uppgå till 3,2 miljarder kronor och omfatta ca 110 000 personer.

För att inte samma situation ska uppkomma för personer födda 1959, aviserar regeringen att ikraftträdandet av en höjd åldersgräns till 67 år, för rätt till det förhöjda grundavdraget, senareläggs med ett år till den 1 januari 2027.

När inflationen rusar blir det ännu viktigare att planera pensionsuttagen rätt.

Hög inflation gör att brytpunkterna ändras mer än normalt. Vi får hoppas att regeringen följer det sedvanliga regelverket och låter brytpunkten följa med inflationen vid kommande årsskifte. Förra årsskiftet försökte oppositionen göra politik av de årliga höjningarna av brytpunkten. Vi får hoppas att regeringen följer den inslagna vägen och låter brytpunkten höjas enligt gällande regelverk.

Uppdateringar

För 2024 gäller följande:

Taket för sjukpenninggrundande inkomst ändras till

– 573 000 kr/år (10 prisbasbelopp).

Brytpunkt för den som inte fyllt 66 år vid beskattningsårets ingång
– 615 300 kr/år = 51 275 kr/månad

Brytpunkt för den som fyllt 66 år vid beskattningsårets ingång
 – 697 300 kr/år = 58 108 kr/månad

Brytpunkten är den punkt där man börjar betala statlig skatt. Förr var det enkelt man kunde säga att under brytpunkten betalar man kommunalskatt på ca 30% och över brytpunkten betalar man 50% dvs kommunalskatt ca 30% + statlig skatt 20 %.

Det finns 2 brytpunkter, en för de som är födda 1958 eller senare och en för de som är födda 1957 eller tidigare.

Var uppmärksam på att om man har inkomster över den lägre brytpunkten och har fyllt 66 vid beskattningsårets ingång blir marginalskatten 50 % även om man inte betalar statlig skatt förrän man når den övre brytpunkten.

Gör alltid en egen skatteberäkning för att exakt veta vad din skatt är. På Skatteverket kan du beräkna din skatt.

Observera att åldersgränsen för den högre brytpunkten ändras till 66 år 2023, från att ha varit 65 år tidigare år. Det är en av flera effekter av vår gradvis ökande medellivslängd.

Ändrade pensionsåldrar

Förändringar inom Allmän Pension är till stor del beroende av vilket år du är född.

Klicka på födelseår

Född 1956

Född 1957

Född 1958

Född 1959

Född 1960

Född 1961 eller 1962

Född 1963

Född 1964 eller senare

(källa pensionsmyndigheten)

Förändringar i ITP-planen år 2023

Nya regler om höjd ålder för intjänande av ITP 1 och höjd ålder för rätt till sjukpension för ITP 2 till 66 år träder i kraft den 1 januari 2023.

Arbetsgivaravgift och egenavgift.

Den 1 januari 2023 kom en ny lag i kraft som innebär att den som vid ingången av beskattningsåret har fyllt 66 år bara ska betala ålderspensionsavgiften.

Förändringar av Basbeloppen

Regeringen har fastställt

  • prisbasbeloppet till 57 300 kronor för år 2024
  • förhöjda prisbasbeloppet till 58 500 kronor för år 2024
  • inkomstbasbeloppet till 76 200 kronor för år 2024
Publicerad den

Nya pensionsåldrar införs 2020

Den 16 oktober tog riksdagen beslut om nya pensionsåldrar. De nya reglerna gäller från 2020. På individnivå kan det bli en besk medicin, men för pensionssystemet är det en väg framåt.

  • Är du född 1958 gäller fortfarande 61 år som tidigaste ålder för att ta ut din allmänna pension.
  • Är du född 1959 kan du tidigast ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 62 år.
  • Är du född 1960 kan du tidigast ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 62 år.
  • Är du född 1961 och 1962 kan du tidigast ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 63 år.
  • Är du född 1963 kan du tidigast ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 64 år.

Pensionsåldrarna kommer sedan att räknas upp i takt med att vi blir äldre och äldre. Det innebär att åldern för när man tidigast kan ta ut allmän pension kommer att kopplas till medellivslängdens utveckling, vilket innebär att en så kallad riktålder införs. Det innebär att om vi i genomsnitt lever längre i framtiden så kommer åldern för uttag av allmän pension att höjas och följa medellivslängdens utveckling. Det innebär att Fredrik Reinfeldts uttalande om pension vid 75 års ålder på sikt troligen kommer att besannas.

Lagen om anställningsskydd har också ändrats. Tidigare kunde arbetsgivaren avsluta anställningen när du fyllde 67 år. Den 1 januari 2020 ska förändringarna av äldre arbetstagares anställningsskydd träda i kraft vilket innebär att åldersgränserna höjas till 68 år. Den 1 januari 2023 ska åldersgränserna höjas till 69 år. Det innebär att du har rätt att arbeta kvar tills du är 68 respektive 69 år om du vill.

Om du kommer överens med din arbetsgivare kan du jobba längre än så. Åldern för hur länge du har rätt att vara kvar på jobbet kan ändå variera beroende på hur ditt kollektivavtal ser ut.