Det har varit anmärkningsvärt tyst om Alectas monopolställning och Alectaskandalerna.
Jag har länge undrat över denna tystnad. Vågar inte journalisterna skriva eller är det så att de övriga upphandlade bolagen inte vill eller vågar kritisera Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna?
Alecta är en skapelse av parterna. När det blåser kring Alecta borde det storma runt Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna. Jag tror emellertid att parterna är mer än glada över att kritiken riktar sig mot Alecta och inte mot dem själva. Alecta fungerar som en skyddsvall som parterna gömmer sig bakom.
Alecta ska självklart kritiseras för sina dåliga investeringsbeslut, men den stora kritiken ska riktas mot Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna som har skapat ett monopol. Alecta håller på att utvecklas till ett ägarmonster. Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna utövar ägarmakt. Alecta är skapat av parterna och följer sina ägares direktiv.
Äntligen vågar ett försäkringsbolag sticka ut hakan! I Di den 19 juni kan vi läsa en intervju med Mattias Munter på Skandia. Artikeln visar på bristerna i systemet men innehåller också konkreta förslag till hur man skulle kunna genomföra förändringar som löser problemen.
Länk till artikel i DI
Kan du inte öppna Di kan du läsa om artikeln i Realtid
Nedan hittar du även ett referat ur Pensioner & Förmåner:
I en helt ny rapport om hur Skandia anser att tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän bör reformeras menar bolaget att utformningen av den nuvarande modellen har skapat en osund konkurrenssituation i pensionssystemet i form av Alecta har haft en särställning på marknaden.
Skandia menar bland annat att även om upphandlingen av tjänstepensionen 2006 har lett till att anställda har haft mer möjlighet att påverka densamma i form av att valfriheten har ökat och rörligheten på arbetsmarknaden underlättats har andelen aktiva val ändå varit lågt.
”Bara en tredjedel har gjort ett aktivt val för sin tjänstepension. Det har lett till en makt- och kapitalkoncentration i bolag som tilldelats rollen icke-valsalternativ vid en upphandling”, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
Enligt Skandia-rapporten har den nuvarande upphandlingsmodellen också gynnat Alecta i form av att bolaget vid samtliga upphandlingar har tilldelats rollen som icke-valsalternativ.
Det här har i sin tur lett till att det pensionskapital som Alecta förvaltar har fördubblats till drygt 1 200 miljarder kronor under det senaste decenniet och om särställningen fortsätter väntas förvaltningen om tio år uppgå till 2 500 miljarder kronor.
Den utvecklingen menar Skandia nu att det är hög tid att ändra på och kommer därmed med förslag på en ny utformning.
”Ett sätt att adressera den bristande konkurrensen och valfriheten är att sluta med upphandlingsmodellen och istället införa ett anslutningsförfarande. I ett anslutningsförfarande kan man sätta upp grundläggande krav på pris, prestation och kvalitet. De pensionsbolag som uppfyller kriterierna får vara med”, säger Mattias Munter.
Obligatoriska icke-val är ytterligare ett alternativ som Skandia ser.
— Om det fortsätter att vara stor andel som inte aktivt väljer kan ett annat alternativ vara att sprida icke-valen mellan flera aktörer för att inte samla kapitalet på en aktör. Det skulle minska risken för samma monopolliknande situation som vi har nu, säger Mattias Munter.
Det tredje förslag som Skandia presenterar i rapporten är en kvalitativ och transparent modell istället för en kvantitativ centralstyrning.
Det vill säga för att ett pensionsbolag ska bli valbart idag krävs en anpassning utefter utvärderingsmodellen baserad på kvantitativa mått.
Något som Skandia menar inte är en garanti för att antagandena ligger i linje med utvecklingen.
”Den upphandling som görs i dag har lett till en likriktning av produkter som inte gör valfriheten stor för individen. Vi vill vara konstruktiva och försöka utveckla avtalet på ett bättre sätt för pensionssparare, näringsliv och samhälle”, säger Mattias Munter.
